Ni kanske kan läsa, på rubriken. Att fyllan idag var något bättre än tidiigare fyllor. Ävne om den förra, var rätt bra den med. Fast den hade sina dåliga sidor. Mina trogna föjare vet vilka. Så kan det gå.

I alla fall så tänke jag hålla följande blogginlägg åt något djupt. Något djupare än djupet i Hans Arås. Något så djupt att Richards smeknamn Björn klingar tomt. Något djupt. Väldigt djupt.

Jag tänkte på det på hemvägen Hur djup kan en tanke bli. För om man tänker djupt, då är man ju inte djup, då är ju tanken djup. Men om den där djupa tanken inte grundar sig i en djup tes. Då är ju bara tanken djup. Inte själva tesen. Och om inte tesen är djup. Då kan ju inte heller tanken nå det där särskilda djupet. 

På den nivån täkner jag idag. På djupet av en djup tes.

På det djupaste av de djupa testerna.

På botten, av niagra-fallet. Där nere. Bland fiskarna, algerna, kräftorna och hajarna. Djupt där nere. Där är jag och tänker.

På vår allas grundfråga. Vad driver oss?

Vad driver oss?

Vad driver oss? 

Det tål att skrivas tre gånger, bara för att få inte djupet i frågan.

Vad driver oss?

Fyra.

Det som driver oss borde vara det som tar oss framåt. Energi. Men energi kan komma i många olika former. Energi är ett tråkigt svar. Jag tänker mig mer på ett svar som når djupare.

Vad driver oss?

Fem.

Jag tänker mig att dety som driver oss är en djup inneboende kraft som säger åt oss vad vi ska göra. Men om den kraften inte säger rätt. Vad ska vi då göra. Vad ska v igöra om kraften inom oss inte längre gör rätt för vårt eget bästa. Utan bara det bästa för kraftens bästa.

Vad driver oss?

Sex.

Där har ni svaret. Efter att ha ställt frågan ett antal gånger kom svaret. 

Vad driver oss? 

Sex.

Powerplay.

Knull.

/Prästen af Kronoparken